Vad är det egentligen vi gör med Internet? 
Och spelar det någon roll vad vi kallar det? 

 

Esattos egen webbdesigner Peter Karlsson ger sina ord om arbete, titlar och varför alla måste koda.  

 

När jag byggde min första hemsida så var jag helt och hållet självlärd. Ändå vill jag påstå att den låg på en nivå som gick att jämföra med tidens professionellt producerade sajter. Min hemsida var exempelvis röd och hade ett par fräsiga bilder stulna från Thrasher Magazine. När DHTML blev en grej så berikades den med JavaScript, mödosamt kopierade för hand från en stor tjock bok som jag inte begrep.

Jag var tretton år gammal och hade för första gången hittat en acceptabel karriär att falla tillbaka på om mitt band* inte skulle slå igenom och min (ännu ej påbörjade) roman inte skulle bli publicerad.

20 år senare valde jag titeln på linkedin för att avskräcka oönskade rekryterare. Jag trodde att webbdesigner fortfarande klingande så illa efter tråkigheterna runt millennieskiftet att ingen människa med ett uns självinsikt skulle försöka rekrytera en. Det fungerade inte perfekt**. Så plan B blev att försöka äga titeln eftersom den utan tvivel är den mest passande för arbetet jag gör. Sedan det blev mitt jobb har jag omväxlande byggt och/eller designat saker som gränssnitt, interaktioner, upplevelser och service — hela tiden med webbsajter som resultat. Ingen av termerna är egentligen fel men de har ofta visat sig vara onödigt abstrakta.

Vem är designer?

Det spelar ingen roll vem som kallar sig designer, varken privat och professionellt. Om titeln designer hjälper dig på något sätt så hoppas jag att du använder den. Att använda ett allmänt tillgängligt verktyg (i det här fallet titeln ‘designer’) för att uppnå ett mål är själva definitionen*** av design. Om det fyller en funktion så är du designer genom att kalla dig designer. Jag kallar fenomenet Kripkes Karriärstege.

För att ytterligare förtydliga definitionen av design och försöka avgränsa det från andra närliggande kreativa discipliner så hävdar jag att design har ett språk som är konsekvent. Innovation eller konstnärligt arbete kan däremot sakna den egenskapen, men designarbete går att resonera om med tydligt definierade termer — det är ett av dess utmärkande drag. Ett annat är funktion; design löser problem****.

 

“Alla måste koda”

Om du någon gång träffar en riktigt duktig grafisk designer av den gamla skolan så prata för guds skull inte med henne om papper. För hen kommer aldrig sluta. Det är naturligtvis inte konstigt, eftersom varje steg i produktionen har inverkan på hur designerns arbete uppfattas av slutkonsumenten och om du designar för print så förväntas du också ta alla förutsättningar i beaktande innan du levererar original.



I övergången från papper till skärm är det lätt att fokusera för mycket på själva hårdvaran. Webbdesign lider generellt av en försämring från leverans av koncept till färdig produkt som inte vore acceptabel i många andra branscher. Dålig förståelse av den bakomliggande tekniken är en stor orsak till det. Ofta motiveras det med att en designer måste kunna arbeta “fritt”, utan tråkiga tekniska restriktioner. Men man behöver inte vara raketkirurg för att lista ut att design utan förutsättningar inte löser några verkliga problem. Den tekniska plattformen är för webben vad papper är för print och den har fortfarande väldigt mycket gemensamt med den dynamiska HTML som jag petade i som tonåring.

Så vad jag menar när jag kallar mig webbdesigner är att jag löser problem med standardiserad hypertext som primärt verktyg. Det och att jag förmodligen inte är intresserad av dina “nya utmaningar”.


*Jag har sedan dess lyckats förena de två karriärerna (i det ena fallet använder jag ordet i dess mest abstrakta betydelse) genom att bygga en jazzmaskin på webben.
**Nyligen tog jag steget och la till ett väl tilltaget anspråk på lön och förmåner i 
min profil. Det har bara gått ett par veckor men det verkar fungera bättre.
***Det är naturligtvis inte den enda definitionen. Men det är en definition jag tycker är väldigt bra.
****Design orsakar naturligtvis också problem. Kvalitén på designarbete bedöms förmodligen bäst av mängden problem netto.